Steampunk!

På Bokmässan 2013 höll Karin och Nene ett föredrag om steampunk, som vi återger här i sin ungefärliga helhet med en massa länkar! (Obs att bilderna i de flesta fall är länkar! Säg gärna till om vi missat att länka något!)

Vad är steampunk?

Albert Robida (1848-1926)

– För att fatta sig riktigt kort så är det 1800-talet så som det aldrig var. Ett högteknologiskt ångdrivet 1800-tal som skiljer sig från det historiska på små eller stora sätt.
– Om vi ser till de två leden av ordet, som ju översätts väldigt charmigt till ångpunk på svenska. så är det första ånga.
– Då pratar vi alltså om ångans tidevarv. Steampunk hämtar sin inspiration från den era då ångkraft var vägen framåt, drivkraften bakom den tekniska utvecklingen. Man brukar mena perioden mellan industrialismen och första världskriget, men den allra vanligaste tiden för steampunk är slutet av 1800-talet.
– Punk-delen av namnet är lånat från cyberpunk, och kommer av att det inte är rent historisk skönlitteratur det rör sig om. Författaren tillför element som ställer saker på ända, inte bara från science fiction eller fantasy, utan också att det historiska skeendet i sig förändras, vrids, ifrågasätts eller bygger på andra villkor än de som hände.
– Medan man utgår från 1800-talets tekniska förutsättningar så dras de till nya ytterligheter – hålkortsmaskiner blir effektiva som moderna datorer, ångmaskiner och urverk driver allt från robotar till rymdskepp, det omöjliga visas på världsutställningarna bredvid det exotiska.

K1889

– Steampunk finns i flera olika smaker: somliga har magi, andra håller sig enbart till den teknologi som var möjlig. Somliga är i vår värld, andra i en påhittad.  Steampunk är inte bara tidsåldern. Det kan vara 1800-tal men det kan också vara annan tid, före eller efter, men då med de steampunkelement vi ska berätta om.

När man pratar om steampunk är det estetiken som kommer upp först. Och det med rätta. Eftersom det inte finns några gränser för vad berättelsen kan handla om, eller var eller när den utspelar sig, så är det som tydligast förenar steampunkgenren istället hur det ser ut.

Wikimedia Commons: Steampunk costumes

– När folk pratar om fantastikgenrer  brukar de identifieras genom föremål och företeelser. Även om det inte alltid är sant så är de förenklande kännetecken.
– Science fiction har rymdskepp, utomjordingar, tidsresor, artificiella intelligenser och singulariteter. Fantasy har alver, skogar, svärd, dådfärder, magi och drakar. Urban fantasy har städer med monster, övernaturliga varelser i vår verklighet. Skräck har ond bråd död, blod, fasa och zombier.

 

Länkar till titlarna finns i texten!

– Och steampunk har i den här generaliserande och bitvis missvisande linjen: värjkäppar, luftskepp, goggles, kugghjul, polerat trä, blank mässing, analytiska maskiner, galna vetenskapsmän, parasoller med dolda vapen, vett och etikett, turnyrer och knäppkängor, pirater och dueller.
– Det är vanligt att det i berättelserna blandas friskt av verkliga och fiktiva personer från tiden. Sherlock Holmes kan komma gatan fram lika gärna som Charles Darwin, det kan lika gärna handla om Jack Uppskäraren, drottning Victoria eller greve Dracula.
– Ett drag som är väldigt vanligt i steampunk är också en framtidstro, lättsamhet och äventyrslusta, det ska vara spännande och häftigt.
– Låt det inte förleda er bara, historiens baksidor blir också belysta och skildras genom: klasskamp, kvinnokamp, sotlunga och zombiepest, för att nämna några.
– På bilden: The Clockwork Empire, Newbury & Hobbes Investigations, Clockwork Heart, Girl Genius.

av Jake von Slatt

– Som vi nämnde i början så är steampunk inte bara en litteraturgenre; i själva verket är en stor del av det är den så kallade maker-kulturen.
– Det här är en stor community som förenas av steampunk-estetiken, där folk bygger och syr sina egna saker. Det är allt från att modda, dvs bygga om moderna maskiner för att göra dem mer viktorianska (och mycket stiligare), till komplexa kostymer, ofta inklusive en rollspelad persona.
– Entusiaster samlas på konvent där man visar upp sig och utbyter idéer, lyssnar på föredrag och får kontakt med andra – i USA finns många årligen men vi har några i Sverige också: i år i Alingsås, nästa år i Gävle.

– Så hur började detta med steampunk?

– Uttrycket myntades på 1980-talet av tre författare i USA som skrev ”gonzo-historiska viktorianska fantasier”: K W Jeter, Tim Powers och James Blaylock. Under många år kom en stadig ström böcker som tolkade genren på olika sätt, men de senaste åren har utgivningen exploderat.
– Men långt innan detta fanns det som nu brukar kallas proto-steampunk, futurism som skrevs under ångpunkens favoritera, runt förra sekelskiftet.

Edisonad

– Då menar vi alltså de faktiska böckerna av de välbekanta Jules Verne, HG Wells, Arthur Conan Doyle och Edisonader, som är kortare historier som alltid handlade om äventyraren, upptäckaren eller vetenskapsmannen och vetenskapens framsteg. Som ni ser, komplett med ångdrivna automatoner.
– Andra dåtida genrer som gotiska skräckromaner, penny dreadfuls (massproducerade sensationshistorier som såldes för en penny stycket) och vilda western-historier har också inspirerat nutida steampunk.

– Vad är det då som är tjusningen med steampunk?

Länkar till titlarna finns i texten!

– Förutom estetiken, som är en gemensam faktor och väldigt tilltalande för många så är det en tid då mycket händer, världen har så stor potential till förändring och det är så dynamiskt samtidigt som samhället är förtryckande och strikt, vilket är en intressant motsättning.
– Och steampunk tillåter att man tänker sig andra utvecklingslinjer istället för det vi fick. Att det kan ha gått på så många olika sätt istället för vår historia, och vad det skulle ha fått för följder.
– När man inte behöver hålla sig till den faktiska historien kan man göra något nytt av gamla stapelvaror, se gamla stereotyper ur nya vinklar. Vi har sett upptäcktsresande, forskare och detektiver förut, men det finns en chans att få se dem i nya former nu.
– På bilden: Ministry of Peculiar Occurences, Steamboy, The Immortal Empire.

Nikola Tesla 1899

– Förutom det så är detta en utmärkt miljö för tankeexperimentet – tänk om. Tänk om datorer kunnat drivas med ånga? Tänk om Charles Babbages och Ada Lovelaces idéer hade fått nå sitt mål, och tänk om Tesla fått styra den elektriska utvecklingen istället för Edison?
– Tänk om kvinnofrågan inte varit så motarbetad? Tänk om könsrollerna varit annorlunda? Tänk om det funnits magi och inte bara ånga? Tänk om vi funnit de där förlorade dalarna med dinosaurier? Tänk om Whitechapel bebotts inte bara av de armaste och farligaste utan av zombier?
– Tänk om!
– Gör din egen viktorianska era!

– Steampunk använder sig också gärna av att lyfta fram dolda historier, de faktiska händelserna, personerna och företeelserna som vi nu har glömt bort.
– En annan del av attraktionen är att steampunk är utvecklingsoptimistiskt och entusiastiskt för förändringar – både den tekniska utvecklingen och den sociala: revolutionära och normbrytande inslag är vanliga.

– Våra boktips!

– Jeff och Ann Vandermeers The Steampunk Bible är ett standardverk som går igenom alla aspekter av steampunk. Om det här är något ni vill undersöka närmare är det den första bok vi skulle rekommendera. Essäer och artiklar och massvis med bilder på föremål, kläder och allt det andra som gör steampunk så fantastiskt.  De har också redigerat tre steampunkantologier som samlar noveller, essäer och annat material som utforskar genren från nya vinklar.

– The Difference Engine av William Gibson och Bruce Sterling är en av de första stora steampunkromanerna, där tack vare hålkortsmaskiner informationsåldern börjar på 1850-talet, och Lord Byron är president i republiken Storbritannien. Agenter och äventyrare, filosofer och vetenskapsmän och ett väldigt skitigt London, där Scotland Yards analysmaskiner håller koll på subversiva element.

– League of Extraordinary Gentlemen av Alan Moore och Kevin O’Neill visar de mörkare, mer barnförbjudna och metalitterära sidorna av äventyrshjältar och antihjältar som Alan Quatermain, Mina Harker, kapten Nemo, doktor Jekyll & mister Hyde osv.

– Cherie Priest skriver om ett alternativt Amerika där inbördeskriget dragit ut på tiden för att ångteknologin är så utvecklad. Och dessutom har en domedagsmaskin orsakat en spricka i jordskorpan som släppt upp en gas som förvandlat alla i Seattle till zombier.

– Scott Westerfeld blandar genmodifiering med ångteknologi i en ungdomsserie som börjar med skotten i Sarajevo. Det som följer är krigsupptakten mellan det tekniskt utvecklade Österike-Ungern och britterna som använt sig av en genetisk teknik för att skapa “darwinistiska” varelser för krigsbruk. Luftskepp som är flygande valar; hundar med skorpionsvans.

– Novellantologier ger en möjlighet att provsmaka en mångfald av olika steampunkteman och företeelser. Samlingar som Steampunk!, The Mammoth Book of Steampunk, och Corsets and Clockwork bjuder till exempel på ångdrivna krigsmaskiner på romartiden, steampunk i avlägsen framtid, politiska traktat, kärlekshistorier där inte alla parter är mänskliga – de är till exempel urverksdrivna eller övernaturliga. Här kan vi också ofta hitta lite större geografisk variation.

– Steampunk är som gjort för romans! Tänk bara på all ånga och pistonger insmorda i smörjfett. Meljean Brooks ger oss ångande romans med sin smutsiga värld där mongoliska invasionen satte engelska imperiet ur spel med hjälp av nanobots i teet. Det är äventyr över hela det ödelagda Europa och den Nya Världen ser helt annorlunda efter att europeerna flytt dit. Varje bok bjuder på en ny, osannolik relation.

– Gail Carriger har i Alexia Tarabotti en kickass hjältinna med en väldigt saklig attityd och ett slagfärdigt parasoll. I detta England finns även varulvar (som förstärker drottning Victorias armé), vampyrer (som är dandys i London) och spöken, och inte minst galna vetenskapsmän och hemliga sällskap med bläckfiskar som symbol.

– Queen Victoria’s Book of Spells är en novellsamling med gaslamp fantasy, den underavdelning av steampunk som har magi mer än teknologi i centrum. Här är det ofta det övernaturliga, det ockulta, folksagor och sägner som ger den extra ingrediensen.

– Erin Morgenstern ger oss en stillsam, vacker och unik cirkus, med klara drag av både steampunk och gaslamp fantasy, som kuliss till en magikerduell som utspelar sig under slutet av 1800-talet, fram till strax efter sekelskiftet.

– Som den unga genre och kultur steampunk är så finns det mängder av yttringar som inte är böcker.
-Böckerna är faktiskt bara en gren på det stora trädet. Eftersom så mycket av steampunken handlar om att göra saker så finns det folk som sysslar med musik, som till exempel Abney Park, en grupp av musikaliska luftskeppspirater.
– Det finns också till exempel kortfilmer, brädspel och levande rollspel, hantverk, moddningar, sömnad både för privat bruk och till försäljning och allt detta finns ett par musklick bort. Steampunkworkshop och Steampunk Magazine är bara två exempel; långa länklistor med fler tips finns här och här! Allt detta har också lett vägen för mainstreamkulturen som tagit upp yttringarna i  form av filmrekvisita, modevisningar, tv- och datorspel. Ett snyggt exempel är spelet Bioshock.

– Vad gäller framtiden för steampunk ser den ljus ut. Genren verkar inte stanna av, snarare växa till sig, och det finns mycket mer att ta av när det gäller historiska förlagor till både händelser och personer. Vi har förstås en önskelista på vad vi hoppas få se mer av i framtiden.

Bollywood steampunk

– London och England får mycket uppmärksamhet redan inom steampunklitteraturen. En droskjakt på dimmiga londongator är en utmärkt steampunkscen, men vi längtar efter att få se andra delar av världen också. Det brittiska imperiet är ikoniskt och var väldigt stort, men vi ser gärna andra perspektiv än kolonialherrarnas.

Airship av James Ng

– Medan England hade sin tekniska revolution så hade Kina en liknande och där finns det inspiration att hämta bland glömda historier i massor – som de kvinnliga piratdrottningarna i sydkinesiska sjön, de hårdkokta skjutjärnsjournalisterna i Shanghai eller de beväpnade mongoliska bokhandlarkaravanerna och deras strider mot översättningslystna banditer.

Toyohara Chikanobu, 1887

– För att inte tala om det nyöppnade Japan där det brittiska och franska modet tolkas genom traditionella tyger och nytt blandas med det äldre på ett uppseendeväckande sätt.

Expeditionis planeta Teitus av Lovisa Henoch och Lotta Oudhuis

– Och allvarligt talat, vem vill inte ha lite oskariana? Den svenska steampunken har bara börjat, bl a med Expeditionis planeta Teitus, och vi ser fram emot punschverandor med robotkypare, löjtnantsbaler med kvinnliga löjtnanter, kanalgrävare och ångbåtar, swedenborgare och ockultister som komplicerar eller underlättar för rösträttsivrare och folkrörelser, och polarexpeditioner som upptäcker uråldriga hemligheter under isen.

– Även om det i vanliga fall är gott om steampunkhjältinnor så skulle vi också vilja se lite av de historiska hjältinnorna från den tiden i en ånglitterär tappning.
– Som den formidabla Emmeline Pankhurst, Englands mest berömda suffragett (förkämpe för kvinnlig rösträtt), och hennes livvakt Edith Garrud, som med hjälp av den eleganta och effektiva kampsporten bartitsu bokstavligen slängde iväg de poliser som försökte bryta upp rösträttsdemonstrationerna. Vi ser också Mary Kingsley som på egen hand ledde flera expeditioner in i Västafrika.
– Kvinnor som rörde sig utanför normen var också de starka kvinnorna från cirkusen och andra scener i anständighetens utkanter. Glöm vad ni sett förut, här har ni Vulcana som rönte stor framgång med sina muskler och Charmion som på bilden visar sina kanoner, hon var Thomas Edisons favoritartist ända tills hon slutade framträda.

– Det finns kort sagt många historier som inte berättats i ångpunkig tappning ännu – och i de här exemplen har vi ändå bara hållit oss till den faktiska tidsåldern och vår egen värld. Härnäst kan vad som helst hända, och vi ser fram mot att läsa det som kommer! Och om du själv blivit inspirerad att fatta pennan kanske du är sugen på att skicka in ett bidrag till den kommande steampunk-antologi som ska ges ut av förlaget/bokmässan Andra Världar!

/ Karin och Nene