Arkiv | Nördarna rekommenderar RSS feed for this section

Apropå Fantastiska Vidunder…

17 Nov

J.K. Rowlings Fantastiska vidunder och var man hittar dem har nu släppts i illustrerad utgåva! Här kan du läsa om allt från akromantel och askvinda till wampuskatt, yeti och åskfågel, ackompanjerat av vackra illustrationer av Olivia Lomenech Gill.

Vi väntar också in andra fantastiska vidunder-relaterade nyheter, bl.a. en Niffler-plush och otroligt fina statyetter av både Nifflern och Occamyn. Håll ögonen öppna!

På tal om fantastiska vidunder och var en hittar dem så är vår bokhandel temporär hemvist åt en hel del underbara sådana; både butiksvovvar och -katter (för att inte nämna de många varelser som kommer på besök)!
Med släppet av den senaste illustrerade boken från Rowlings magiska värld, så tänkte jag att det vore ett alldeles ypperligt tillfälle att även presentera några av våra pälsbeklädda vidunder, nästan lika nördiga de.

I alfabetisk ordning (av anledningar):

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

 

 

 

Annonser

World of Darkness som digitalt soloäventyr.

17 Feb

På nittiotalet var det mörkt och det regnade. Ingenstans var det så mörkt och regnade så ofta som i rollspelsförlaget White Wolfs World of Darkness. Vampyrer, varulvar, besvärjare och vålnader levde mitt ibland oss och vanliga människor var bara brickor i spelet som de övernaturliga varelserna styrde.

Länge har det varit relativ tyst om WoD men när svenska företaget Paradox tog över licensen var vi många som hoppades på att något nytt var på gång. Därför är vi glad att World of Darkness Preludes har släppts på plattformen Steam. World of Darkness Preludes: Vampire and Mage är två digitala soloäventyr där du avgör hur berättelsen fortgår:karintidbeck-683x1024

Mage the Ascencion: Refuge utspelar sig i Sverige och där är berättelsen skriven av vår alldeles egna Karin Tidbeck. Som uppvaknande besvärjare finns det många krafter som vill rekrytera dig, vilken kan du lita på?

Slunga dig in i World of Darkness och upplev regnet och mörkret på nytt!

Mord, 90-tal, spöken och rollspel

5 Jul

De dödas röster är en ny sorts radioteater som nu går att lyssna på på P3, iTunes mm. Showrunner är Sara Bergmark Elfgren, den ena av författarna bakom Engelsforstrilogin, och berättelsen är upplagd som en cold case-dokumentär, ungefär som podcasten Serial.

1996 mördades journalisten Emma Nylanders (spelad av Sanna Sundqvist) bästa vän Jessica Lundh. Förundersökningen lades ner. Nu, 20 år senare, söker Emma upp gamla vänner, föräldrar, poliser med flera för att försöka få svar. Hon lyssnar på banden Jessica spelade in, både som dagbok och som en del av att hänga med vännerna. (Laura Palmer-vibbar!) Hon lyssnar på inspelningar av förhör och nyhetssändningar, där den huvudmisstänkte demoniserades för att han gillade rollspel och skräckfilmer. Hon pratar med tonåringar som hört nutidslegenden att om man besöker huset där Jessica mördades och säger hennes namn tre gånger så hör man henne säga sin mördares namn. Hon saknar sin vän.

Det är sjukt spännande och välskrivet. Ljudeffekter, allt från pålagda ljud i Emmas ”reportage” till gamla ”radionyheter”, sitter helt rätt, och röstskådespelarna är fullständigt fenomenala. Sommarens lyssning, varmt rekommenderat!

de dödas röster

Nördarna rekommenderar: Bitch Planet

12 Apr

Så, Hugo-nomineringen är stängd och våra förslag är inskickade men jag vet vilket album jag tycker ska vinna i graphic novel-klassen: Bitch Planet.

BitchPlanet_vol1-1

Det var ett svårt år att nominera bara fem bra album, så mycket har gjorts i serieväg 2015 och så mycket av det var bra, men överst på min lista utan konkurrens låg det här. Skriven av Kelly Sue DeConnick och tecknad av Valentine De Landro, och det är ytterligare ett bevis för att Image går från klarhet till klarhet.

Bitch Planet utspelar sig i en dystopisk framtid där kontrollen av kvinnor är så hård att ”non-compliance” med normer kan vara grund för att bli skickad till ett fängelse bortanför Jorden. Det är ett fängelse där fångarna alla är kvinnor, där allt de gör filmas, kontrolleras och redigeras för att bli en såpopera som män kan se som underhållning och kvinnor som avskräckande exempel. Det är med andra ord en ny vinkling på kvinnofängelse-serierna från 70-talet, och det är inte en blygsam, medhårsstrykande vinkel, inte en utnyttjande eller upphetsande vinkel heller. Det är skarpt, det är närgånget, det är argt och det är kickass. De här brudarna tänker inte låta någon sätta sig på dem i längden. Bitch Planet håller inte igen.

/Nene, status: non-compliant

Nördarna rekommenderar: Rat Queens av Kurtis J. Wiebe

6 Apr

En av de bästa pågående serierna just nu är definitivt Rat Queens, skriven av Kurtis J. Wiebe! Än så länge har det kommit ut två volymer, med en tredje på gång i maj.

I volym ett, Sass & Sorcery, introduceras vi till the Rat Queens som är booze-guzzling, death-dealing battle maidens-for-hire. Wiebe själv beskriver den som Lord of the Rings möter Bridesmaids. Rat Queens består av den hobbitliknande Betty, Dee med magiska krafter från guden hon inte tror på, nekromancern Hannah och dvärgen Violet som i protest rakat av sig sitt skägg.

I första volymen blir the Rat Queens utskickade på uppdrag, samtidigt som de andra fantasy-thugs-for-hire i staden skickas ut på liknande uppdrag. Vid första anblick verkar uppdraget vara till för att få ut dem från staden, då invånarna är less på de rastlösa kämparna som gärna slåss. Oavsett vilken byggnad som är i vägen.

Uppdraget visar sig dock vara av ett mörkare slag, och the Rat Queens får slåss för sin överlevnad.

I volym två, The Far Reaching Tentacles of N-rygoth, blir det mer bakgrundshistorier om kämparna.

Sass & Sorcery blev Hugo-nominerad 2015, Eisnernominerad 2014 och vann GLAAD Media Award i sin kategori för sin porträttering av HBTQI-personer.

Make no mistake, trots sin sagomiljö är det allt annat än en barnvänlig serie. Sex, våld och droger är en stor del av the Rat Queens!

 

ratqueens

Nördarna rekommenderar: Radiance av Catherynne M Valente

14 Dec

Om du inte redan blir såld av sammanfattningen ”decopunk pulp SF alt-history space-opera mystery” så kan jag lägga ut texten lite till.

radianceRadiance av Catherynne M Valente utspelar sig under Hollywoods guldålder, förutom att ”Hollywood” ligger på månen. Hela solsystemet är bebott, befolkat i en expansionsboom sedan 1858, och färderna går i Verne-/Méliès-påminnande raketer, utskjutna ur kanon.

I Drömfabriken på månen, bland stjärndrömmar och skandaljournalister och kontroverser kring talfilmen, finner vi Percival Unck, regissör av storslagna, gotiska melodramer. Hans dotter Severin förkastar allt hittepå och blir dokumentärfilmare, och reser runt till månar och planeter, precis som sin far alltid med kameran framme. Men under filmandet av en dokumentär om en mystiskt ödelagd bosättning på Venus försvinner Severin. Många år senare bestämmer sig Percival för att göra en film om dotterns sista färd. Men hur ska filmen berättas?

Allt detta berättas genom transkriptioner av filmer och förhör, filmscener, utdrag ur dagböcker och skvallerblaskor, och så vidare, i uppbruten kronologi: en barndomsglimt där, ett försök att berätta historien där, en bekännelse framför kameran där. Planeternas och månarnas namn gör att både grekisk mytologi och Shakespeare lånar sig utmärkt till historiens många lager bland stumfilmsstarlets och kosmiska valar. Det börjar med att du bjuds in av bokens prolog, och sedan växer historien fram som ett kalejdoskop där bilderna efterhand blir tydligare och tydligare.

Bokens titel, Radiance: strålglans; stjärnor på duken och i mörkret mellan planeterna. Ljus och mörker, på planeterna långt bort från solen och i exponeringen och skuggorna som skapar liv på filmremsan. Händer något om det inte fångats på film? Om det har fångats på film, har det då hänt på riktigt? Har gåtan fått ett svar om inte detektiven samlat alla i ett rum och lagt fram Sanningen? Kommer Vespertine Hyperia att kunna överlista sin ärkefiende Doctor Gruel och hans grymma banditos? Allt detta och mer i detta fantastiska mästerverk till roman!

/ Kapten Karin

Nördarna rekommenderar: Ann Leckie

26 Okt

ancillary justiceAncillary Justice är en av de böcker vi rekommenderar allra oftast i butiken. Eftersom jag nu läst ut Ancillary Mercy, sista delen i trilogin Imperial Radch, är det dags för en mycket varm rekommendation.

Första boken är en hämndhistoria. Breq var en gång ett krigsskepp, Justice of Toren, och samtidigt skeppets många tusen soldater, s k ancillaries, som alla delade skeppets AI-medvetande. Men skeppet förstördes, och med det samtliga soldater – utom hon som nu kallar sig Breq. Hon har ett enda mål: att döda den ansvariga för mordet på skeppet, ingen mindre än härskaren över Radch-rymden, Anaander Mianaai.

Under Anaanders ledning har Radchaai expanderat under flera tusen år, nästan alla mänskliga stjärnsystem har annekterats till radchsk ordning och civilisation, ofta med våld, och Justice of Toren och dess soldater var ett av många lydiga verktyg.

ancillary swordMen Breq är inte lydig längre. I bok två och tre breddas hämnden till att bli en utmaning mot hela systemet. Radchaai betyder både ”medborgare” och ”civiliserad”, men vad som uppfyller kardinaldygderna ”rättvisa, anständighet och nytta” är högst subjektivt och ofta till egennytta för de som bestämt ordningen. Och ordningens dagar är räknade.

Imperial Radch är en fulländad trilogi, en lycka att läsa. Världsbygget, karaktärerna (mitt nya motto är WWBD – What Would Breq Do?), och språket! Inte bara att Ann Leckie skriver väl, utan att hon omfattande använder språket som del av världsbygget. Bl a detaljen att Radchaai inte könar medborgare, och att default-pronomenet som används i den här ”översättningen” är ‘she’. Det är svårt att förklara lättnaden i att varje gång det dyker upp en ny karaktär är det en hon. I många böcker är det tvärtom. Dessutom: tv-serie-optionen till trilogin har sålts, och Leckie säger sig ha fått god respons på att vi hoppas att de läst böckerna ordentligt, och sett att i princip ingen av karaktärerna är vit.

ancillary mercyAncillary Justice var den första romanen att samma år vinna science fictions tre största priser: Hugo, Nebula och Clarke Award. Den vann också Locus Award, BSFA Award och Kitschies debutantpris. Sword vann också Locus och BSFA. Själv tycker jag att trilogin blev bättre och bättre bok för bok, och det från att ha börjat på nivån en-av-de-bästa-böckerna-jag-läste-det-året. Rekommenderas varmt!

Bonus: Imperial Radch fanart på Ann Leckies Pinterest.

/Fleet Captain Karin