Arkiv | listor RSS feed for this section

Nördmånad dag 19: Läskigaste läsning/ scariest read

19 Maj

Kanske den största anledningen till att jag tycker om att personalen i Malmö-bokhandeln kallas för besättning är att, som relativt ny, betraktas jag kanske fortfarande som den man inom sjöfart brukar kalla för gast.
Varför, undrar ni kanske, när gast enligt Wikipedia refererar till en person som ”utför framför allt manuellt arbete av mindre kvalificerat slag”?
Det är för att, för en inbiten skräckfantast som moi, är steget därifrån inte långt till spökhistorier och gastkramande (ser ni vad jag gjorde där?) skräck!

Dagens nördmånadstema är just skräck. Min bana som skräckentusiast inleddes med en alltför tidig introduktion till filmen Liftaren med Rutger Hauer. Filmen klassas egentligen som thriller men för en ivrig sjuåring som precis hittat grannens storebrors samling av filmer var det en minst sagt skräck-och-adrenalinfylld upplevelse – det tog tid innan jag ens kunde titta på bananer igen utan att rysa – men där skräcken så småningom gav vika för adrenalinruset.
Det har kostat mig en hel del sömnlösa nätter, men jag måste säga att det har det varit värt.

RUTGER HAUER/C. THOMAS HOWELL/THE HITCHER/8X10 COPY PHOTO CC4900

Var försiktig med vem du plockar upp…

Vad kan då vara bättre än en bra skräckfilm? Jo, en riktigt bra bok som en kan ta med sig upp i favoritfåtöljen tillsammans med en kopp varm choklad och en filt; extra bonus om det skulle vara en mörk och stormig kväll! En riktigt bra bok behöver dock ingen scenrekvisita.

Är du ny(fiken) på skräckavdelningen kommer här några tips:

Böcker:

NOS4R2 – Joe Hill

Som titeln fyndigt antyder handlar Joe Hills roman om en nosferatu; en vampyr.
Huvudpersonen är Victoria McQueen, Vic, som i början av boken är ca tio år gammal och stolt ägare till en alldeles ny Raleigh Burner, en cykel.
Denna cykel visar sig snart kunna transportera Vic över omöjliga avstånd via The Shorter Way Bridge; en bro som inte tekniskt sett borde finnas, en bro som låter henne färdas mellan vår värld och en annan.
Vic är inte ensam om att kunna färdas längs med vägarna i denna parallella värld. Charles Talent Manx III är också ägare till ett fordon som låter honom förflytta sig längst med dem; en Rolls Royce Wraith med registreringsnr NOS4R2.

Charlie Manx färdas inte bara längst med dessa vägar; han har ett alldeles eget nöjesfält där kallat Christmasland. Där är det alltid jul. Dit tar han med sig barn, barn som han ”räddar från tragiska öden”, barn som tycks förlora bitar av sig själva, av sin mänsklighet, under färden från vår värld till Christmasland…

Första gången Vic träffar Charles Talent Manx III var hon 16 år gammal. Deras vägar korsades av en slump och Vic lyckades fly. Först många år senare kommer de att träffas igen, när Vic själv har en son, i precis rätt ålder…

NOS4R2 är unik i sin genre och berättelsen är minst sagt fängslande, en av få böcker som jag läst om mer än två gånger och fortfarande tycker förtjänar en brinnande recension.
Finns även som fantastiskt obehagligt vältecknad graphic novel!

Kul kuriosa: Joe Hill är Stephen Kings son – han valde att författa under namnet Hill för att istället nå framgång helt på egna meriter.

N0S 4R2

Feed – Mira Grant

2014 var ett stort år inom det medicinska fältet: ett botemedel mot leukemi hade upptäckts och ett vaccin mot den betydligt harmlösare men ack så förargliga förkylningen började massproduceras.
När dessa två medicinska framsteg, genom en olycklig slump, förenades kom det dock att bildas något helt annat; ett luftburet virus som spreds snabbt och brett och med förödande konsekvenser.

Tjugo år senare, tjugo år efter The Rising, har livet som vi kände till det förändrats radikalt. Alla däggdjur över 18kg bär nu på det slumrande viruset. I sitt latenta stadium är viruset ofarligt, men när värdorganismen dör tar viruset över och återanimerar värden, dess enda syfte är att sprida viruset vidare.

Till följd av att de traditionella nyhetsmedierna misslyckades med att rapportera om händelseförloppet under The Rising, har bloggar nu i stort tagit över rollen som fämsta nyhetskälla.
En av de främsta nyhetsbloggarna drivs av syskonparet Georgia och Shaun Mason, det är också de som väljs ut för att följa kampanjen för en av det kommande presidentvalets kandidater.

Under ett av de planerade stoppen angrips plötsligt kampanjkaravanen av zombies som lyckats ta sig förbi rigorösa säkerhetsprotokoll och det visar sig vara sabotage inblandat. Georgia och Shaun finner snart att det inte rör sig om politiskt missnöje.

Kul kuriosa: Mira Grant, som är en pseudonym för Seanan McGuire, fann det orealistiskt att det så sällan fanns tidigare kännedom om zombies i böcker inom genren och inkluderade därför referenser bl.a. till en del kända zombiefilmer i sin bok.

 

Feed

The Handmaid’s Tale – Margaret Atwood

The Handmaid’s Tale är helt fri från de odöda men är ändå något av det läskigaste jag har läst.

Republiken Gilead, en totalitär teokrati som ersatt de Förenta Staterna har drabbats av farligt låga födelsetal och dess befolkning riskerar att dö ut.
För att öka antalet födslar har s.k. elitpar som har svårigheter att själva få barn tilldelats handmaidens, dvs. tjänarinnor vars huvudsyfte är att avlas på.

The Handmaid’s Tale följer Offred. Detta är inte hennes riktiga namn utan talar istället om vem hon tillhör; hon tillhör The Commander vars förnamn är Fred.
Namnet är inte personligt, utan skulle något hända den nuvarande Offred, skulle hon t.ex. bli anklagad för att vara en ”rebell” och funnen skyldig och därför bli dömd till döden, skulle nästa handmaiden också kallas Offred.

I tillbakablickar berättas om Offreds tidigare liv. Ett liv med en make och en dotter. Det berättas om hur de som kom att bli grundarna av Gilead lät mörda den sista amerikanska presidenten och medlemmar av kongressen.
Hur kvinnor därefter fråntogs sina rättigheter, så som rätten att få jobba eller att äga fastigheter; hur de berövades på namn och individualitet,  hur de skulle ”omskolas” och lära sig att kvinnan var underordnad mannen och att de endast borde fokusera på att föda barn.

The Handmaid’s Tale är oerhört välskriven, obehaglig och upprörande – och kostade åtminstone mig ett par nätters sömn.

Kul kuriosa: I det första avsnittet av tv-serien, från i år, som baseras på boken dyker författaren, Margaret Atwood, upp i en cameo-roll som en Aunt; det är de som håller i omskolningen.

 

The Handmaid’s Tale

Manga:

Tokyo Ghoul – Sui Ishida

På Tokyos gator skyndar människorna fram; rädda för att vara ute när det är mörkt, för att vara ute ensamma, för att vara för långt hemifrån, för främlingar.
De delar nämligen gatorna med ghouls, demoniska varelser som livnär sig på människor och som tycks finna nöje i att sätta skräck i sina utvalda ”byten”; som utåt sett är nästan omöjliga att skilja åt från en människa, det är en del av det som gör dem så farliga.

Ken Kaneki är en ganska blyg högskolestudent som tycker om att djupdyka i böckernas värld och tar ofta med sig en bok av sin favoritförfattare till ett särskilt mysigt café.
Det är där som han träffar på en ung kvinna som verkar dela hans smak… vad gäller böcker. Efter att ha samtalat lite om deras gemensamma favoritbok bestämmer de sig för att träffas för att äta middag tillsammans.
Hade Kaneki känt till sitt middagssällskaps matvanor hade den här framgångsrika mangan kanske slutat redan efter volym 1.

Kul kuriosa: Tokyo Ghoul-världen är så omfattande att du kan hitta s.k. fanwiki-sidor för de allra mest oväntade detaljer… Träd försiktigt bland dessa, dock, spoilers väntar runt varje hörn.

 

Corpse Party: Blood Covered – Makoto Kedouin & Toshimi Shinomiya

Att säga farväl är sällan lätt och när det är dags för vännerna på Kisaragi Academy att skiljas åt, nämner en av dem en besvärjelse hen funnit online – Sachiko-sans Ever After-formel – för evig vänskap.
Knappt hinner de avsluta orden till ramsan innan en jordbävning skakar hela rummet; det känns som att golvet under dem ger vika…

När allting återigen är stilla och de försäkrat sig om att ingen är allvarligt skadad, upptäcker de att de visserligen fortfarande befinner sig i ett klassrum, men inte samma som de alldeles nyss befunnit sig i. Dammet ligger tjockt på bänkarna och katedern, bilderna som hänger på väggarna är alla främmande…

Ännu lyckligt ovetandes om det, har vännerna förflyttats till Tenjin Elementary School. Skolan som, efter en serie kidnappningar och efterföljande brutala mord, revs för att dess mörka historia lättare skulle kunna glömmas bort. Skolan ovanpå vilken Kisaragi Academy fram tills alldeles nyss stått.

Det kommer inte dröja länge innan eleverna från Kisaragi upptäcker att de inte är ensamma i den omöjliga byggnaden. Längst med de sedan länge övergivna korridorerna hörs lätta fotsteg och barnsliga – kusliga – skratt. Kvar i den gamla skolan finns de osaliga andarna av de mördade barnen. Och de ska äntligen få nya vänner.

Kul kuriosaCorpse Party: Blood Covered släpptes ursprungligen som ett datorspel redan 1996, men har tack vare sin popularitet även släppts som manga, anime samt som film med planerad uppföljare.

 

Doubt – Yoshiki Tonogai
(Ej för barn)

The Liar Must Die.
We Will Hang Him Up High.
To Show The Wolf,
What His Fate Will Bring,
If He, Is Still,

Det finns ett spel som sprids bland Japans unga befolkning. Det kallas ‘Rabbit Doubt’.
Spelets förutsättning är att alla spelare är kaniner på en koloni – det vill säga, alla utom en som blivit slumpmässigt utvald att spela vargen som infiltrerat gruppen.

Varje runda dödar vargen en utav de övriga spelarna, en kanin, och varje runda försöker de kvarvarande spelarna att ta reda på vilken av ”kaninerna” som i själva verket är en varg i förklädnad.

Yuu, Rei, Eiji och Haruka har aldrig träffats förr men har bestämt sig för att mötas upp för att spela ‘Rabbit Doubt’ tillsammans. På vägen till Karaoke Box, en sorts karaokebar, där de ska träffas stöter de på en vän till Yuu, Mitsuki, som även hon följer med.
När de anlänt till karaokebaren förlorar samtliga medvetandet. När de vaknar ett tag senare befinner de sig av allt att döma på ett övergivet mentalsjukhus. Alla dörrar är låsta. Det finns en nykomling bland dem – Hajime – och en utav dem, Rei, saknas.

Det blir snart uppenbart att någon vill spela ‘Rabbit Doubt’ på riktigt. Men vem av dem är vargen?

Kul kuriosa:  Kaninmasken som förekommer i Doubt kan även hittas i två andra av Tonogais mangas: Judge och Secret. 

Doubt

Graphic Novels:

Chilling Adventures of Sabrina Book 1 – Roberto Aguierre-Sacasa & Robert Hack

The Chilling Adventures of Sabrina tar sin början den 31 oktober, 1951, då det coven som familjen Spellman tillhör kommer för att hämta den bara året fyllda Sabrina.
Sabrinas mor, Diana Spellman, en vanlig dödlig, flyr genom skogen med sin dotter hellre än att lämna bort henne. Utan framgång.
Hon befinner sig plötsligt omringad av häxor – däribland sina två svägerskor, Hilda och Zelda – och sin make, en trollkarl.
Inte helt utan medlidande tar Edward Spellman deras dotter från sin frus armar; när hon hotar med att berätta för alla om vilka Spellmans verkligen är, rör han varsamt vid hennes panna och hon sjunker ihop i hans armar.
Nästa ruta visar en rest av en kvinna som sitter och sjunger på en nonsenslåt med ett ärr synligt längst med hårfästet.

Det blev mörkt fort. Och mörkare blir det när familjen Spellman, beståendes av Hilda, Zelda och Sabrina – och Salem, såklart, som även om han inte längre har svart päls känns väl igen på de spetsiga kommentarerna – flyttar till ett tidigare begravningshem mittemot en kyrkogård i Greendale. ”Imagine, Sister, an endless supply of food”, som Zelda säger till Hilda, apropå kyrkogården.
Just det, ja, Hilda och Zelda är inte bara medlemmar i en mer satanistisk häxcoven än tidigare; de är även kannibaler.

The Chilling Adventures of Sabrina Book 1 samlar de första sex lösnumren i en volym.

Kul kuriosa: Både Betty och Veronica (från Acke/Archie) dyker upp i cameos i volym 1 av Sabrina, tonårshäxan!

The Chilling Adventures of Sabrina

The Crow: Special Edition – J O’Barr

Tin Tin slipped into an alley,
A cat through a side door,
His soul so twisted with evil,
It could only have drifted off
A Bosch painting.

En berättelse som var en stor del av konstnärens personliga sorgprocess efter att hans flickvän dog till följd av en rattfull förare, The Crow berättar historien om Eric Draven, som förlorar både sitt eget liv och sin fästmö när deras bil går sönder på väg hem efter en romantisk helg borta.

Inte långt efter att deras bil gått sönder blir de överfallna av ett gatugäng; Eric paralyseras av ett skott i huvudet och kan bara se på medan gänget brutalt överfaller och sedan skjuter även Shelley i huvudet och dödar henne.
Eric själv avlider timmarna efter på operationsbordet.

Exakt ett år efter morden på Eric och hans fästmö, landar en kråka på Erics grav och ger honom chansen att hämnas på de som tog allt från honom. Det gör han; våldsamt, katarsiskt.
Men i takt med att han utkäver sin hämnd blir han medveten om att spillandet av andras blod, även om rättfärdigat, inte nödvändigtvis kan lindra den egna smärtan.

Denna utgåva innehåller dessutom 30 sidor av tidigare ej släppt material, däribland ett nytt avslut och en tidigare ej utgiven scen.


Kul kuriosa:
 James O’Barr skulle komma att ångra det han kallade för ”glorifierandet av hämnd” och lär ha sagt ”I wish I had never written the goddamn thing.”

 

The Crow

För att avsluta på ett angenämt sätt, här är Rutger Hauer i stilig vit kostym med oversized guldkedja.

Trevlig läsning!

/ Erica

 

 

O O O O that Shakespeherian Rag

16 Feb

På lördag visar TV2 Hamlet – versionen med våra egna David Tennant och Sir Patrick Stewart i huvudrollerna! (Finns även på DVD.) Dags för en liten Shakespeare-blogg alltså.

Även Shakespeare är ju förstås vår egen. En minnesvärd dag var det en kund som ifrågasatte att vi har Complete Works på fantasy … och tja, möjligen kan några av pjäserna passa bättre på skräck … För srsly: spöken, häxor, älvahov, magiker och luftandar? (Berätta gärna för era belästa mugglarvänner att de kan ha läst fantasy utan att veta om det. Sånt är alltid kul.)

Och den gode Will har också lämnat många avtryck i våra världar. Ett litet urval av exempel:

I ett roligt meta-drag har ju David Tennant som Doktorn redan träffat Shakespeare, inklusive häxor och den förlorade pjäsen Love’s Labour Won.

I sviten The Stratford Man av Elizabeth Bear – dvs romanerna Ink and Steel och Hell and Earth – är det Will och hans gode vän Kit Marlowe (samt diverse skådespelare, spionchefer m fl) som med stål, poesi och magi försvarar de två drottning Gloriana: Elizabeth I i England och Mab i Faerie.

Ett antal karaktärer från pjäserna dyker upp i Jasper Ffordes böcker, framför allt Hamlet, som går i gruppterapi för att lära sig vara mer bestämd och mindre velig. Han brukar också årligen göra upp med Heathcliff om det eftertraktansvärda Troubled Romantic Lead-priset på BookWorld Awards-galan.

Häxorna på Discworld har varit med om Shakespeare-interferens flera gånger. I Wyrd Sisters citerar de den skotska pjäsen och använder en pjäs för att catch the conscience of the king; i Lords and Ladies blir det Granny Weatherwax vs. Älvadrottningen en midsommarnatt.

Lesley Livingstons ungdomsböcker handlar om Kelley, en ung skådespelerska som spelar Shakespeare på scen och dras in i magiska intriger med älvor som direkt ur En midsommarnattsdröm.

Och som vi vet är ju En midsommarnattsdröm baserad på verkliga händelser – omständigheterna kring hur pjäsen blev till har Neil Gaiman och Charles Vess skildrat i en av de grafiska novellerna i Dream Country.

Prospero Lost av L Jagi Lamplighter är första boken i en serie som utspelar sig 400 år efter Stormen. Prospero och Miranda driver ett företag som använder magi för att hjälpa människor – tills Prospero, efter en profetisk varning, försvinner.

Dan Simmons Ilium bygger i första hand på Homeros Iliaden, men här finns också två litterärt bevandrade robotar från Jupiter, varav den ena har nördat in på Shakespeares sonetter (den andre föredrar Proust).

Resan till Melonia av Per Åhlin är ju en vacker (och delvis läskig) version av Stormen. Just nu är DVD:n tyvärr ur tryck, men vi hoppas att detta kriminella tillstånd kan rättas till i framtiden. Under tiden finns Youtube!

Kill Shakespeare av Conor McCreery och Anthony Del Col är en metahistoria där det står mellan bardens hjältar, bland andra Hamlet, Juliet, Othello och Falstaff, och hans skurkar, främst Richard III och Lady Macbeth, om vem som först hittar Shakespeare … och vad följderna kan tänkas bli.

Mashup-trenden har naturligtvis inte gått Will förbi: här har vi t ex Shakespeare Undead, där barden är vampyr, nekromantiker och zombiedomptör, och Romeo & Juliet & Vampires, där Capulets är vampyrer och Montagues är vampyrjägare. Och på nätet hittar vi vad som händer när Hamlet berättas à la Poes The Raven.

För den som är mer språkligt allmänbildad har vi förstås The Klingon Hamlet.

Rosencrantz and Guildenstern are Dead, med Gary Oldman och Tim Roth, hoppas vi att alla har njutit av dialogen i. Häromåret kom även en mashup-version av den: Rosencrantz and Guildenstern are Undead. Hamlet och Horatio som vampyrer + Graalen + pjäs-i-pjäsen.

Romeo och Julia förekommer förstås i många varianter också. T ex omskapad till mangan och animen Romeo X Juliet, och om kärleken mellan en zombie och en levande kvinna i Warm Bodies.

Därtill alla boktitlar som har hämtat från Shakespeare: Brave New World, hela This Scepter’d Isle-serien, Outrageous Fortune, Unto the Breach, Something Rotten, Something Wicked This Way Comes… och så vidare och så vidare.

Och ja, jag beklagar verkligen att den här posten inte är skriven på blankvers. If there were world enough and time … ursäkta, fel poet.

/Kapten

Tatueringar vi minns

28 Jan

Som uppföljning till veckans fråga om tatueringar …

I The Illustrated Man av Ray Bradbury träffar berättaren en man som myllrar av exotiska tatueringar – som snart visar sig vara magiskt levande, och alla vill berätta sin egen historia.

Skurkmonstret The Tattoo i China Miévilles Kraken är en levande tatuering som sliter ganska hårt på sin stackars ”värd”.

Mercy Thompson, bilmekaniker och coyote, har flera olika tatueringar (och olika på varje bokomslag …) men den viktigaste är prärievargstassavtrycket på magen.

Mel, Sunshines pojkvän i Robin McKinleys Sunshine, är en warlock och veteran från Voodookrigen och har en massa magiska tatueringar som är del av hans craft.

Magikern Matthew Szczegielniak i Blood and Iron och Whiskey and Water av Elizabeth Bear är täckt av tatueringar med järn i, som extra beskydd i Prometheus-klubbens motstånd mot Faerie-drottningarna och deras vilda magi.

The Warded Man av Peter V Brett: I striden mot nattens demoner, beväpnar sig Arlen med en arsenal som ingen kan ta ifrån honom, besvärjade tatueringar från topp till tå.

Theron Campion i Ellen Kushners och Delia Shermans The Fall of the Kings har en lövslinga tatuerad som slingrar sig från axeln ner över ryggen till höften.

Cry-Babys ensamma tår som han får tatuerad i ungdomsfängelset, och elektriska stolen han har på bröstet … och tja, Johnny Depp i allmänhet. T ex cherokee-tatueringen som fick lov att arbetas in i 21 Jump Streets storyline.

The Dragon with the Girl Tattoo av Adam Roberts handlar om Lizbreath Salamander, en ung, vacker och smart drake som har en tatuering av en mytologisk varelse, en s.k. ”flicka”.

I The Black Tattoo av Sam Enthoven blir Charlie besatt av en demon medelst en snirklande rörlig tatuering. Hans bäste vän Sam måste slåss mot själva Helvetet för att rädda Charlie – och visar det sig, för att rädda hela världen.

Death Eaters känns lätt igen på den läckra orm- och dödskalletatueringen på armen.

Buffy fick ta del av The Mark of Eyghon med ”hjälp” av Ethan Rayne i avsnittet The Dark Age.

Och så är vi imponerade av Shelley Jacksons novellprojekt SKIN – som är en novell skriven på folks kroppar. Alla frivilliga som vill vara med har fått ett ord var ur novellen att tatuera in på valfri plats. Det finns fortfarande möjlighet att vara med.

Dags för Nåbelpriset!

29 Sep

Nu är det dags att utse årets vinnare av Nåbelpriset i litteratur! I fjol vann ju Ursula K Le Guin den prestigefyllda medaljen som graverats av Lisa Sjöblom. På grund av ett administrativt fel var det med författare i fjolårets omröstning som dock redan har vunnit tidigare år … Hela listan längre ner. Här är årets nominerade, som utsedda av årets Nåbelkommitté:

Thomas Pynchon.
Margaret Atwood.
Umberto Eco.
Salman Rushdie.
Haruki Murakami.
Alan Moore.
Elizabeth Moon.
Stephen King.
Katharine Kerr.
Jo Walton.
William Gibson.

Pristagaren presenteras torsdag den 7 oktober kl 12, här på bloggen.

Nåbelpriset delas ut varje år till en författare som ”inom litteraturen har producerat det utmärktaste i fantastisk riktning”. Priset instiftades av den berömde uppfinnaren och utforskaren Belfred Z Nåbel innan han försvann under sin sista expedition, och utdelades första gången år 1898. Här finns listan på tidigare års vinnare.

Nåbelpriset i litteratur

29 Sep

Nåbelpriset delas ut varje år till en författare som ”inom litteraturen har producerat det utmärktaste i fantastisk riktning”. Priset instiftades av den berömde uppfinnaren och utforskaren Belfred Z Nåbel innan han försvann under sin sista expedition, och utdelades första gången år 1898.

Här är listan på tidigare års vinnare. (På några äldre datum är det luckor. Det beror på att denna information var skriven på hålkort som enbart kunde läsas i de specialtillverkade kalkyleringsmaskiner som förstördes i dinosaurieinvasionen från Mars.)
2012 – Alan Moore
2011 – William Gibson
2010 – Stephen King
2009 – Ursula K. LeGuin
2008 – Terry Pratchett
2007 – Charles de Lint
2006 – Doris Lessing
2005 – Guy Gavriel Kay
2004 – Diana Wynne Jones
2003 – Hayao Miyazaki
2002 – Tim Powers
2001 – Arthur C Clarke
2000 – Philip Pullman
1999 – Kurt Vonnegut, Jr.
1998 – Patricia Wrede
1997 – John Crowley
1996 – Maurice Sendak
1995 – Marion Zimmer Bradley
1994 – Michael Ende
1993 – Roger Zelazny
1992 – Toni Morrison
1991 – Mikhail Bulgakov
1990 – Douglas Adams
1989 – Osamu Tezuka
1988 – Andre Norton
1987 – Naguib Mahfouz
1986 – Angela Carter
1985 – Octavia Butler
1984 – Tanith Lee
1983 – Astrid Lindgren
1982 – James Tiptree, Jr
1981 – Joanna Russ
1980 – Frank Herbert
1979 – Philip K. Dick
1978 – Jorge Luis Borges
1977 – Samuel R. Delany
1976 – Julio Cortázar
1975 – Andre Norton
1974 – Beppe Wolgers
1973 – Eyvind Johnson
1972 – Hergé
1971 – Tove Jansson
1970 – The Beatles
1969 – Isaac Asimov
1968 – Lennart Hellsing
1967 – Lloyd Alexander
1966 – Fritz Leiber
1965 – Flann O’Brien
1964 – Judith Merril
1963 – Ray Bradbury
1962 – Aldous Huxley
1961 – Mervyn Peake
1960 – Alfred Bester
1959 – Ayn Rand
1958 – Richard Matheson
1957 – Harry Martinson
1956 – J. R. R. Tolkien
1955 – C. S. Lewis
1954 – T. H. White
1953 – Will Eisner
1952 – Hugo Gernsback
1951 –
1950 – Karen Blixen
1949 – George Orwell
1948 – Olaf Stapledon
1947 – T. S. Eliot
1946 – Unno Juza
1945 – Jerry Siegel & Bill Finger
1944 –
1943 – Edgar Rice Burroughs
1942 – Walter B. Gibson
1941 –
1940 – Karel Čapek
1939 – Clark Ashton Smith
1938 – Karin Boye
1937 – Thea von Harbou
1936 –
1935 – Robert E. Howard
1934 –
1933 –
1932 – H. P. Lovecraft
1931 – Robert W. Chambers
1930 –
1929 – Virginia Woolf
1928 – A. A. Milne
1927 – Hope Mirrlees
1926 –
1925 – Gustav Meyrink
1924 – E R Eddison
1923 – Arthur Conan Doyle
1922 – William Butler Yeats
1921 – Kenneth Grahame
1920 – John Kendrick Bangs
1919 –
1918 – L. Frank Baum
1917 – Charlotte Perkins Gilman
1916 – William Hope Hodgson
1915 – Howard Pyle
1914 – Franz Kafka
1913 – Edith Nesbit
1912 – J. M. Barrie
1911 – Lord Dunsany
1910 – Gustaf Fröding
1909 – Emilio Salgari
1908 – Selma Lagerlöf
1907 – Roquia Sakhawat Hussain
1906 – Rudyard Kipling
1905 – Josef Conrad
1904 – H. G. Wells
1903 – Pashal Grousset
1902 – Alfred Jarry
1901 – Bram Stoker
1900 – Jules Verne
1899 – Oscar Wilde
1898 – Lewis Carroll

Mödrar, oh dessa mödrar!

30 Maj

Idag är det Mors Dag! Om du inte har en egen mamma att gratulera kan vi erbjuda ett urval:
(massiva spoilervarningar för det mesta! Har du inte sett Buffy, Angel eller BSG eller läst Fables så beware! Och skynda dig att komma ikapp! 😉

Sarah Connor! – kick-ass mamma som ”took […] the responsibility of raising the hope of mankind to heart.”

All my darling daughters & Ristorante Paradiso – komplicerade mor-dotterrelationer, moms are people too. Bittra döttrar får en mer mångfacetterad bild av sina mödrar efter att ha lärt känna dem igen senare i livet.

Catelyn Stark – må ha gift sig Stark men är ju alltjämt en Tully: ”Family, Duty, Honor.”

Ellen Ripley. ”There’s a monster in your chest. These guys hijacked your ship, and they sold your cryo tube to this… human. And he put an alien inside of you. It’s a really nasty one. And in a few hours you’re gonna die. Any questions?” ”Who are you?” ”I’m the monster’s mother.”

Species – visserligen blev inte Sil mamma förrän i uppföljaren, men om någon någonsin endast haft en tickande biologisk klocka framför ögonen så är det hon.

Jennifer Brown, Yoricks mamma i Y the last man. ”Yorick Brown, you may very well be the last man on Earth. You have a responsibility to the world now!”

Lily Potter och Darla. Man får extrapoäng om man offrar sitt liv för sitt barn!

Mrs Owens, adoptivmamma till Nobody i The Graveyard Book. Må vara spöke men är tapper och pålitlig som en vargmamma.

Joyce Summers. ”Actually, I was thinking my daughter is going to kill you soon. ”

Queen Amidala, Rosemary och Cordelia. Somliga graviditeter (och orsakerna till dem) är mer ödesmättade än andra … Extrapoäng till Cordelia som hann med två mystical pregnancies …

Muminmamman. Hallonsaft, utfärder och äventyr!

Kate Conner, Demon-hunting soccer mom!

Nanny Ogg är Modern i häxtreenigheten Crone-Mother-Virgin och mor till femton ungar.

Snow White, mamma till sju flygande, hamnskiftande vargvalpar.

Queen of the Borgs – ”I am the beginning… the end. The one who is many. I am the Borg.” Kanske inte en mor i dess biologiska betydelse, men parallellerna är starka …

Dana Barrett i Ghostbusters 2. You know, there are many perks to being the mother of a living God.

Molly Weasley, oozing of mommyness!

Sharon Agathon, föder fram den första naturlagsvändande Hera som är den första cylon- /människohybriden, och visar sig vara upphovsmamman för hela mänskligheten. Mommy squared!

Lilith Iyapo är modern till de genetisk omformulerade Oankali/människohybriderna som ska återbefolka jorden efter att en handfull militärer blev lite väl trigger happy med den stora röda knappen.

Och sist – i skamvrån! – ställer vi Mrs Bates, Starbucks mamma, Jessica Atreides, och den andra mamman i Coraline.

/Karin Summers och Lina Connor

Nördarna rekommenderar: Octavia Butler

16 Apr

En författare jag inte nämnt så mycket förut kanske (hostharkel) är Octavia E. Butler. Vadan detta tjatande, kanske ni tänker? Hon är ju så bra! Det blir inte bättre än så här, om det så är en vampyrroman, postapokalyptisk SF i rymden, tidsresor eller postapokalyptisk SF på jorden. För den som bara vill ha ett smakprov finns Bloodchild: Novellas and stories. Spännande historier med väl utvecklade karaktärer, som även är rena gröngödslet för de små grå.

Seed to Harvest utspelar sig under några århundranden, där mötet mellan två övermänskliga väsen visar sig ha konsekvenser genom kommande generationer. Lojalitet, telepati och herravälde är några nyckelord för denna samling.

Civilisationen går sakta under, bit för bit, men unga Lauren har en vision om ett bättre samhälle och nya mål. Hon tar sig an en mödosam och smärtsam resa. Parable of the Sower är första delen i Lauren Olamina,
som ger en hopp om mänskligheten. Del två är passande döpt till Parable of the Talents. En tredje bok var på väg, men tyvärr avled Butler innan hon hann komma ur sin skrivkramp som satte stopp för Parable of the Trickster. Vi Butlerianer gråter blod både över förlusten av Butler och den oskrivna boken.

Butler drar sitt strå till stacken när det gäller vampyrmytologi, och spinner vidare på teman som sexualitet, identitet och individens plats i helheten.

Over and out from the Butlerian Jihad
/Lina