Den 29 september uppmärksammas Astronomins Dag och Natt för sjunde året, på initiativ av Svenska Astronomiska Sällskapet. Till Malmöbutiken kommer Unga Science Fiction-sällskapet, en förening inom förbundet Astronomisk Ungdom, för att presentera sin verksamhet. De kommer att ha ett bokbord där de visar upp sina favoriter inom rymd-sf, och arrangerar en utmanande tipsrunda. Välkomna! Och kom ihåg att titta upp på stjärnorna senare på kvällen.
I måndags förra veckan, den 21:e maj för den detaljmedvetna, korades vinnarna av Nebulapriset 2017. Som vi redan tidigare bloggat om vann N.K. Jemisins The Stone Sky priset för bästa roman; priset för bästa novell gick till Martha Wells All Systems Red.
Martha Wells föddes 1964 i Fort Worth, Texas och vars aktiva intresse för både science fiction och fantasy-genrerna, inom vilka hennes böcker faller, väcktes på allvar under collegetiden då hon blev medlem i ett SF/F fandom-sällskap.
I All Systems Red får läsaren följa Murderbot, en SecUnit bestående av både organiska och oorganiska delar – det förra innebär att Murderbot betraktas som en konstruktion och inte en robot – som hyrs ut som en säkerhetsåtgärd utav ett av de företag som dominerar en rymdfarande framtid.
Murderbot, namnet den gett sig själv, har hackat sin governor module, dvs. den del av dess hjärna som ska styra och, när det anses nödvändigt även bestraffa konstruktionen, och har till följd av detta nu tillgång till fri vilja.
Murderbot, utrustad med diverse vapen och betydligt starkare än en vanlig människa, skulle kunna välja att göra uppror mot dess tillfälliga ägare, ett forskningsteam som har sänts ut för att dokumentera fauna och djurliv på en tidigare outforskad planet.
Skulle kunna.
Istället för en massaker väljer Murderbot att tillbringa vad ledig tid den får med att sluka tusentals timmar av underhållning.
Faktum är att Murderbot föredrar att tillbringa dess fritid ensam. Även om det nuvarande teamet är en av de bättre arbetsgivarna som Murderbot har haft är de fortfarande människor. Och om människorna visste att deras SecUnit hade hackat dess styrande modul så hade de troligtvis rapporterat det till företaget, som då hade rensat dess minne eller kanske till och med förstört den, även om det var mindre troligt; SecUnits är dyra att tillverka.
Men även om Murderbot inte har någon intention att mörda någon så verkar det som att någon annan kanske har det.
Och allt Murderbot ville var att följa utvecklingarna i dess favorittv-serie, Sanctuary Moon…
I otroligt tafatta – men framförallt väldigt underhållande – interaktioner mellan Murderbot och det team den anställts för att skydda får läsaren följa dess personliga utveckling; snart är det svårt att inte tänka på hen som en person. En högst misantropisk och ganska awkward person, men likväl en person.
Del 2 av 4 planerade efterföljare i The Murderbot Diaries – Artifical Condition – har även den nyligen släppts och de två avslutande planeras också ha släppdatum under 2018.
De två första delarna är redan storfavoriter hos flera av bokhandelns besättning så kom och gör oss sällskap!
Landaren Philae, utskickad från ESA:s rymdsond Rosetta, landade igår på kometen 67P/Tjurjumov–Gerasimenko. Det är första gången människor har styrt ett föremål till att landa på en komet under dess färd genom solsystemet. Detta har naturligtvis lett till stor glädje bland alla som är intresserade av rymden och vetenskap, och fått många nördiga responser – bland annat denna fantastiska serie storleksjämförelser, skapade av Christopher Becke, funna via Nerdist:
Till och med Washington Post vet att det bara finns ett sätt att göra storleksjämförande diagram när det kommer till rymden:
På Twitter kan man följa både Philaes och Rosettas vidare äventyr!
… vilket man förstås kan tycka är en oslagbar anledning att ta god hand om sagda organiska rymdskepp.
P.S.: beundra trädrymdraketen från Brian Vaughans och Fiona Staples Saga:
… är gjord utifrån DjSadhus video The helical model – our solar system is a vortex och visar solsystemets resa genom rymden. Källa.
Rymden (som det står i Liftarens guide till galaxen) är stor. Verkligt stor. Ingen skulle kunna tro hur ohyggligt fantastiskt vansinnigt stor den är. Somliga ber en t ex att föreställa sig storleken av en jordnöt i Brighton, andra föreslår en mindre valnöt i Johannesburg, med flera lika larviga idéer.
Eller också kan man göra som folket bakom Hubble-teleskopet och rikta det kraftigaste teleskop människor hittills byggt mot en bit rymd – stor som om man håller ett sandkorn på armlängds avstånd – som verkar helt och hållet svart och tom, och där hitta 10 000 galaxer. Inte 10 000 stjärnor vi inte anat fanns, utan 10 000 galaxer. Här, se dem i 3D. Rymden. Den är stor.
För ett par veckor sedan tillkännagav the European Southern Observatory att man upptäckt en ny planet runt stjärnan Alpha Centauri B, en av våra närmaste grannar i Vintergatan, bara fyra ljusår bort!
Planeten har nästan samma massa som jorden, men dessvärre är den så nära sin stjärna att den har en omloppsperiod på bara tre dagar. Mycket nyårsfirande där alltså, så länge man kan stå ut med att gå på lava.
Men hav förtröstan! Tekniken som använts för att upptäcka den här planeten kräver att man observerar ett system över längre tid för att se hur stjärnan rör sig fram och tillbaka på grund av att planeten drar i den. Med andra ord kan det finnas fler planeter runt stjärnan som vi bara inte hittat än.
De tre stjärnorna i Alpha Centauri-systemet har med sin närhet gäckat författare och filmskapare under lång tid, och det finns alltså en chans att Transformers hemplanet Cybertron faktiskt finns på riktigt (även om den kanske lämnat sitt system för ett tag sedan), och så vitt vi vet kan Pandora från Avatar fortfarande vara en verklighet!
/Astrojonas
Om det är något som har en chans på att utmana Twilight Imperium i rymdspelsgenren, så är det Eclipse, ett proffsdesignat spel med finska förtecken. Det har solida komponenter i tjock kartong, rymdskepp i plast, och fullt av spännande och meningsfulla val.
Planen består av hexagoner som utforskas efter hand. Spelbalansen gör att man alltid är med i spelet och med lite driftighet kan man till och med hitta och skärma av en egen liten nisch i galaxen.
Forskningen går till så att varje teknologi har en kostnad som går ner beroende på hur många liknande teknologier du redan har, så även de dyraste går att forska fram redan från början om du beslutar att det är ett smart drag.
Eclipse levererar den episka känslan i att bygga upp ett rike som sträcker sig över flera stjärnsystem utan att för den sakens skull ta mer än ett par timmar, och snart kommer dessutom spelets första expansion, Rise of the ancients, som låter din spelgrupp finjustera upplevelsen efter eget huvud.
/Jonas
Ytterligare bevis för att vi lever i en science fiction-värld: nästa gång rymdskytteln Endeavour åker ut i rymden så tar de med sig ett gäng bebis-bläckfiskar. Ja, mina damer och herrar, NASA ger oss: squids in space. Självklart hoppas vi att de också har med lingvister och filologer på expeditionen.
Om ni undrar ”huh?”, kolla in Vonda McIntyres eminenta Squidliography – ”Talking Squids in Space – The Pinnacle of SF”. Vi antar att Stephen Baxter och Ken MacLeod, med flera, jublar. Vi vet att Charlie Stross gör det. Om just det här tänker vi inte fråga Margaret Atwood.
SF-bokhandeln Malmö 
Senaste kommentarer