Arkiv | framtid RSS feed for this section

Nebula-vinnare 2017 – All Systems Red

28 Maj

I måndags förra veckan, den 21:e maj för den detaljmedvetna, korades vinnarna av Nebulapriset 2017. Som vi redan tidigare bloggat om vann N.K. Jemisins The Stone Sky priset för bästa roman; priset för bästa novell gick till Martha Wells All Systems Red.

Martha Wells föddes 1964 i Fort Worth, Texas och vars aktiva intresse för både science fiction och fantasy-genrerna, inom vilka hennes böcker faller, väcktes på allvar under collegetiden då hon blev medlem i ett SF/F fandom-sällskap.

Related image

All Systems Red får läsaren följa Murderbot, en SecUnit bestående av både organiska och oorganiska delar – det förra innebär att Murderbot betraktas som en konstruktion och inte en robot – som hyrs ut som en säkerhetsåtgärd utav ett av de företag som dominerar en rymdfarande framtid.

Murderbot, namnet den gett sig själv, har hackat sin governor module, dvs. den del av dess hjärna som ska styra och, när det anses nödvändigt även bestraffa konstruktionen, och har till följd av detta nu tillgång till fri vilja.
Murderbot, utrustad med diverse vapen och betydligt starkare än en vanlig människa, skulle kunna välja att göra uppror mot dess tillfälliga ägare, ett forskningsteam som har sänts ut för att dokumentera fauna och djurliv på en tidigare outforskad planet.
Skulle kunna.
Istället för en massaker väljer Murderbot att tillbringa vad ledig tid den får med att sluka tusentals timmar av underhållning.

Faktum är att Murderbot föredrar att tillbringa dess fritid ensam. Även om det nuvarande teamet är en av de bättre arbetsgivarna som Murderbot har haft är de fortfarande människor. Och om människorna visste att deras SecUnit hade hackat dess styrande modul så hade de troligtvis rapporterat det till företaget, som då hade rensat dess minne eller kanske till och med förstört den, även om det var mindre troligt; SecUnits är dyra att tillverka.

Men även om Murderbot inte har någon intention att mörda någon så verkar det som att någon annan kanske har det.
Och allt Murderbot ville var att följa utvecklingarna i dess favorittv-serie, Sanctuary Moon

I otroligt tafatta – men framförallt väldigt underhållande – interaktioner mellan Murderbot och det team den anställts för att skydda får läsaren följa dess personliga utveckling; snart är det svårt att inte tänka på hen som en person. En högst misantropisk och ganska awkward person, men likväl en person.

Del 2 av 4 planerade efterföljare i The Murderbot Diaries – Artifical Condition – har även den nyligen släppts och de två avslutande planeras också ha släppdatum under 2018.
De två första delarna är redan storfavoriter hos flera av bokhandelns besättning så kom och gör oss sällskap!

 

Nördmånad dag 8: Favoritframtid // Favorite Future Setting

8 Maj

Problemet med nördmånad dag 8 är inte att komma på en favoritframtid, utan snarare att bestämma bara en.

I mångt och mycket är framtidsvisioner och utopier/dystopier en grundläggande bas för science fiction. För att kunna skapa en ny värld som bygger på denna, som läsaren ändå ska kunna känna igen, behöver en titta på samtiden och säga det här, det kan förbättras, och det här, det borde försvinna ur vårt samhälle.

Men idag måste jag nog ändå skriva om förra årets stora debutantskräll – Too like the lightning, av Ada Palmer.
Den innehåller allt och lite till. Den utspelar sig i en framtid några hundra år fram i tiden. Människor lever i självvalda enklaver i självvalda familjer. Möjligheten finns att leva under en romersk diktator, eller bland utopister vars mål är att skapa och sträva mot sina drömframtider. All organiserad religion är förbjuden, även att prata två och två, men alla har en personlig, och obligatorisk, spirituell rådgivare med vilken en kan dryfta allehanda spörsmål. Resor runt jorden sker snabbt och via flygande bilar som styrs av människo- och datorhybrider. Koncepten genus och etnicitet är tabu, men bokens berättare anser sig behöva köna och berätta om kroppar för att kunna förklara viktiga händelser. Men vad ser ett par ögon som levt utan den distinktionen så länge egentligen?

Men vad händer i en sådan utopi, där i en värld utan religion en pojke finns som kan få döda ting att leva, och kan skapa allt ur inget? Och vad händer när genus blir tabu, snarare än något som dekonstruerats? Vad ligger och pyr i denna utopi, och vad händer när flammor uppstår?

Ada Palmers bokserie är intrikat, motsträvig, en långsam läsning, men något av det bästa jag stött på på länge! Med all rätta är Too like the lightning Hugonominerad i år, vars vinnare presenterar i Helsingfors i augusti i år!

Om du istället vill ha din framtid befolkad av antikens gudar, läs Thessaly-serien av Jo Walton. Om du vill grotta in dig i (lätt daterade men fortfarande aktuella) feministiska utopier, pröva läs Marge Piercys Woman on the edge of time eller Sheri S. Teppers The Gate to Women’s Country, eller om du vill läsa en 30 år gammal framtidsskildring som utspelar sig 2015 och en president vars slogan är Make America Great Again!, och allt går åt helvete, läs Octavia E. Butlers Parable-serie.

Om du vill läsa ett fantastiskt inlägg med TONVIS med bra boktips, så hoppa till förra årets Tillbaka till framtiden-inlägget baserat på Kapten Karin och Styrman Nenes bokmässeföredrag!

 

Nerds do it better: the March for Science edition

24 Apr

På Earth Day i lördags, den 22:e april, hölls i städer världen över en March for Science.

Målet med marschen, som anordnades av forskare, organisationer och allmänhet, var att visa stöd för vetenskap och forskning som kämpar för allmänhetens bästa intresse. Detta är kanske särskilt aktuellt efter det amerikanska presidentvalet förra året då Donald Trump, som bl.a. misstror den globala uppvärmningen, valdes till president…

Inte nog med att marschen lockade tusentals som protesterade mot Trump-regeringens ”alternativa fakta” (ett begrepp myntat av en av president Trumps närmsta rådgivare) i över 600 städer världen över; den gav även tillfälle att visa upp nördhumorn i sitt esse: