Nördarna rekommenderar: The Just City

21 Jul

the just cityKorspost med Månadens Fantasy. Kapten Karin tipsar om The Just City av Jo Walton:

Platons Staten är en filosofisk text som undersöker hur det utopiska, idealiska, rättrådiga samhället skulle kunna utformas, som modell för den utopiska, idealiska, rättrådiga människan. Genom tidsåldrarna har många undrat vad som skulle hända om idén förverkligades. Några har till och med bett till Pallas Athena att det måtte komma till stånd – och nu har hon, visdomens gudinna, bestämt sig för ett experiment.

Alla de som bett till henne om Staten hämtar hon från alla deras olika länder och tider, och samlar dem på ön Kallisti – Santorini innan vulkanutbrottet som sänkte halva ön i havet. Även känt som Atlantis. Där ska de bli lärare för barn som i sin eller nästa generation ska uppnå idealet: kungar som är filosofer. Barnen ska vara tio år gamla, 10 800 stycken, som Platon föreskriver. Och hur ska de hittas? De köps från slavmarknader runt hela Medelhavet, i flera olika århundraden. De förs till ön och börjar utbildas av lärarna enligt Platons regler, med målet att de alla ska bli sina bästa, mest fulländade jag. Allt arbete de inte ska behöva slösa sin tid på utförs av robotar, som Athena under sina tidsresor hämtat från en framtid väldigt avlägsen för de flesta av dem.

Problemet med att omsätta en utopisk idé i verkligheten stavas: människor.

Vi har runt 300 vuxna, ganska jämnt fördelade mellan män och kvinnor, men de flesta männen är äldre och från antiken, och de flesta kvinnorna är yngre och från modernare tider. Och vi har nästan elva tusen barn, som inte bett om att vara där och vars liv kommer att styras av regler de inte får se. Men deras liv kommer att bli bättre än deras liv som slavar skulle blivit, intalar sig lärarna. Om allt går som det ska kommer deras liv rentav att bli idealiska, helt ägnade åt strävan att uppnå godhet, dygd, excellens.

Två detaljer till. För det första: bland barnen finns Athenas halvbror Apollon, som lagt ifrån sig sin gudomlighet för att genomleva ett vanligt, mänskligt liv. Han var nämligen med om en händelse han inte kan förklara: han jagade en nymf, som han brukar, i det här fallet var det nereiden Dafne. Men istället för att efter jakten ge sig till honom, som de brukar, bönföll Dafne istället Artemis om att rädda henne genom att förvandla henne till ett träd, och Artemis grep in i sista stund. Hur kunde hon välja att hellre bli ett träd än att ligga med honom, är vad Apollon inte begriper. Ett liv bland människorna kan förhoppningsvis reda ut ett och annat för dig, menar Athena, och bjuder in honom till experimentet.

För det andra: femte året på ön, när barnen är femton, är det dags för dem att börja lära sig retorik, så Athena plockar dit Sokrates. Krutdurkens stubin: möt tändstickan. Tändstickan: välkommen till krutdurken.

Det är i mångt och mycket ett filosofiskt drama, en hela tiden pågående sokratisk dialog – jämförelsen “Sofies värld för vuxna” är inte helt långsökt.. Men berättelsen visar också att ett filosofiskt drama kan vara ett personligt drama. Är Det Goda Livet möjligt, och i så fall hur? Vi får följa Maia, en av lärarna; Simmea, ett av barnen; och Apollon. De är filosofer som lever sina liv i ett tankeexperiment, där de diskuterar allt men vissa saker inte får ifrågasättas. Men filosofer är också människor, och är fullständig godhet, rättrådighet, excellens tillnärmelsevis möjliga, ens i en modell specifikt planerad för att alstra dem? De hoppas att det går att försöka. Att sträva. Be excellent to each other.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: